; Minns du när vi badade i fyrisån? / Trots att det var natt och svinkallt gick vi hemifrån (bara för att ha något att minnas)


Så kom en dag till. Vädret kan inte bestämma sig, men nu tror jag att det har lagt sig kring att vara mulet och grått i alla fall. Solen har lagt sig bakom molnen och har nog bestämt sig för att stanna där. Passar bra tycker jag, tycker om när det är lite mulet.
   Ännu en dag att vara hemma. Ännu en dag när allt man borde göra trycker på inifrån och ger en lite ångest, obeslutsamhet som lägger sig som ett moln ovanför huvudet. Det man borde göra, men det man vill göra väger mer, så det blir att jag sitter och läser Harry Potter istället. För det är det jag vill göra, då gör jag det.
Det är så jag har börjat tänka nu för tiden, jag skiter i allt. Jag snubblar på slutspurten.

Får ställa in eventen imorgon. Tyvärr. Har varit sjuk och känner att jag inte orkar. Det är inte särskilt ansträngande att sitta på en scen, spela gitarr och sjunga (särskilt inte nu när min hals har återhämtat sig helt) men jag kommer stressa upp mig alldeles för mycket för att orka med hela dagen innan. Det är tråkigt, men sant. Förlåt, till alla som blir besvikna. Men det är så det är nu. 
   Jag sitter nog hellre hemma och skriver nya låtar imorgon. Helt själv, på mitt rum, med regn i högtalarna (ja, regn i högtalarna är fint, särskilt när det är mulet och regnigt väder ute). Dock helt utan inspiration, all inspiration har försvunnit, som lämnat mitt huvud känner jag. Det är svårt att skriva musik då, när man känner sig helt tom. Kanske man kan skriva en låt om det, om tomheten? Det lär bli svårt. Den låten lär bli tråkig.

Jag tänkte skriva något fint och poetiskt, men det får sluta så här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0