Dansa bort allt svart

Är nu hemma från Putte i parken.

Jag har stått längst fram och gråtit på Kent, fått ögonkontakt med Jocke Berg, träffat Markus Krunegård, sett Thåström igen, även sett Lars Winnerbäck, Kapten röd och Björnstammen. Inget gjorde mig besviken. Alla var så underbara. Men, Kent var bäst.
    Har även träffat en hel del intressanta personer som jag sent kommer glömma.

Bilden är inte min men det som visas där fick jag uppleva. Det var underbart. Kent var.. underbara. Har bara lyssnat på Kent de senaste veckorna så det är därför jag har fastnat så mycket för just den konserten.
    Ska ju se dem igen den 28 juli, då har jag planerat att faktiskt ta med mig kameran. Försöka komma längst fram igen och ta en massa massa bilder. 
   
Imorgon ska jag även få åka till Kent-butiken med min familj och då ska jag träffa en person som jag har pratat med på internet och via sms i mer än ett och ett halvt år. Vi har velat träffa varandra hur länge som helst och jag är otroligt glad att det äntligen blir av.
    Så just nu rullar livet.
    Så just nu rullar livet bra.