Dansa bort allt svart

Nu får det se fult ut eftersom gifen inte är så stor, jag tycker att den är fin och säger mycket.

Igår kväll var en fin kväll ute i skogen.
    Fick syn på en patetisk liten människa också, han stod där helt själv och låtsades att han inte såg oss. Det var ganska roligt att se honom, jag fick inget aggressionsutbrott och hoppade på honom som jag trodde att jag skulle göra när jag fick reda på att han var där.
    Jag kände mig bara jävligt bra.

Kent är fina, om ni inte redan visste det.
    Jag saknar lördags. Jag vill backa en vecka och en dag i tiden. Jag vill sitta utanför slottet igen. Jag vill sitta där och vänta på att få komma in och se dem. Det var så fint.
    Det spelade ingen roll att jag stod och fotograferade och ofta hade fokus på kameran, de kunde ändå fånga min uppmärksamhet och jag kunde fortfarande få den där känslan. Den där fantastiska känslan som bara Kent kan ge. Som inget annat band har gett mig.
    Jag vill stå där under Mannen i den vita hatten och vänta på det sista stycket, den sista minuten, då kanonerna skjuter ut konfettin upp mot natthimlen och man är så lycklig att man inte vet vart man ska ta vägen.
    Jag vill se fyrverkerierna igen. 
    Jag vill höra Jockes röst igen.
    Jag vill vara där igen.

Såhär såg jag ut igår, med min nya kavaj och mina Dr Martens som jag nu har tagit fram ur garaget. Även fast jag inte kommer använda dem på flera månader så ville jag ha dem framme, de har stått i garaget hela våren och hela sommaren.
    Tyckte lite synd om dem. 
    Har fått en del komplimanger för den här bilden, även fast jag var osäker på om jag skulle lägga ut den över huvud taget.

Om lite mer än en timme ska jag bege mig ut i skogen. I Länna. Till en scen som finns där, där jag ska spela i eftermiddag. Sedan kommer jag hänga där resten av dagen och kvällen med sköna människor. Hoppas jag.
    Det blir nog bra.

Jag brukar rita på mina fingrar för det är kul.
    Försökte göra en Oliver Sykes här, blev väl ungefär likadant, lite snett bara. Använde ingen jättebra penna heller så det höll inte särskilt länge, tvättades bort direkt.

Jag och systerdyster var ute och rodde nyss, i en timme ungefär. Det är så fint väder, ingen sol men inget regn heller. Den här typen av väder påminner mig om en Pettsson och Findus-bok, då är det visserligen höst, men den där Pettsson är på dåligt humör och inte vill gå ut och göra något, men Findus får honom på bra humör igen genom att ta ut Pettsson och fiska.
    Hade jag varit intresserad av fiske hade jag lätt fiskat idag, men nu är jag inte det så vi åkte bara runt.

Ikväll ska jag tydligen laga mat. Jag hade MVG i hemkunskap när jag gick ut nian men fortfarande blir allt bara skit när jag lagar mat, så vi får se hur det går. Så svårt kan det ju inte vara (jo, för mig).

När jag var hemma hos honom fick jag med mig en keps, en skjorta och en t-shirt hem. Det slutade med att jag ligger och sover med en hel garderob i sängen varje natt. Det ersätter liksom inte riktigt honom men jag får ha hans doft i alla fall.
    Sitter just nu i t-shirten och myser. Själv. Och har fixat bloggen. Lite grann bara. Det ser kanske inte ut att vara så stora förändringar men jag har suttit i typ en timme och gjort en helt ny design från en helt ny mall. För designen jag hade innan var jättekomplicerad, jag fattade ingenting. Eller så kanske det bara är jag som är dum..?
    I alla fall, fixade en helt ny design från en helt ny mall, och det blev som jag ville ha det. 
    Ska bara vänta tills blogg.se vill låta mig se designen också, det vore ju lite kul känner jag.

Idag har jag absolut inga som helst planer, men imorgon ska jag ut i skogen och spela gitarr inför publik, och jag får även träffa Honom. Jag har saknat honom, mycket. Det kommer bli SÅ BRA.
    Jag längtar sönder.

Brukar inte gilla "the typical"-sidor på facebook men denna är ju alldeles fantastisk.

Det blir nog en hel del nytagna Kent-bilder på bloggen här framöver, jag är så jäkla stolt över min systemkamera just nu och att jag lyckades smuggla in den, utan att ens vara medveten om det.

Den närmsta veckan kommer jag ha rätt mycket för mig..
    Idag och imorgon ska jag bara vara hemma och göra saker, har inte varit hemma ordentligt på ett tag känns det som. På lördag är det spelning mitt ute i skogen (jag får träffa min pojke igen..!!!) och på söndag är det lugnt. 
    På måndag ska jag träffa min vän som jag bara träffar ungefär två gånger om året. Någon av oss hinner alltid byta nummer tills dess att vi ska ses så det slutar alltid med att jag får ett nytt nummer av henne, det känns lite lustigt. Men, det är lite som vår tradition att ses så sällan, då har man alltid något att prata om.  
    På måndag ska även pojken komma hit och han ska sova här tills på onsdag, då jag åker hem till mormor och sover över där med min lillasyster för att sedan på torsdag åka till Gröna lund (enligt tradition) med dem. 
    Så om en vecka är jag på Gröna lund men sedan har jag ingenting inplanerat, vilket känns otroligt skönt då det bara är en och en halv vecka kvar tills skolan början igen.

Vad har jag gjort med mitt sommarlov egentligen..?!
    Det är konstigt att man alltid känner så, men det är verkligen så, vad har jag gjort? Ingenting, känns det som. Jag har varit på festival, gått på konsert, träffat pojken och.. ja. Det är väl det?
    Värdelöst. Sommarlov är verkligen värdelösa.
    Men det har ändå varit skönt, att verkligen inte ha någonting över huvud taget att tänka på. 
    Jag känner redan nu hur jag kommer stressa ihjäl mig när skolan börjar.
    Det där med att ta det lugnt har aldrig riktigt funkat för mig..

Jag har sett världens bästa band. De heter Kent, visste ni det?
    Jag grät och skrek och sjöng och råkade svälja en konfetti under Mannen i den vita hatten. Jag fick en t-shirt som nu hänger på väggen hemma och jag har 294 bilder på datorn, tagna med en kamera som jag lyckades smuggla in utan att ens försöka.
    Kent ÄR bäst live.
    De är verkligen det.
    Och jag kommer älska dem för evigt.

Mattis är glad.

Jag har haft tre sjukt fina dagar. Finaste dagarna på länge. Och allt tack vara Honom.
    När vi gick och lade oss efter att ha ändrat relationsstatus på facebook i söndags så kom vi fram till att det kändes lite som att vara nygifta. Facebook förstör liv, ja.
    Men jag är gärna nygift med den här pojken (på låtsas, i alla fall. För jag vill då aldrig gifta mig. Tanken får mig att vilja hoppa i sjön med stenar knutna i rep kring anklarna).
    De här dagarna var i alla fall som sagt väldigt fina, och jag har badat i pool med ytterst hög klorhalt (mitt redan urblekta hår är nu grönt/brunt/gult/äckligt/fult som fan), myst en massamassa, lyssnar på musik, försökt att sova (det slutade med att vi låg och sade "jag kan inte sova" för oss själva hela natten), plattat hår, cyklat, gått ut med hund, myst lite mer, officiellt skaffat mig en pojkvän, officiellt hållt varandra i handen och officiellt varit riktigt lycklig.

En bild på mig och min tappade syster, samt en smått redigerad bild på mig. Från när vi var vid kusten idag. Tyckte bara att jag hade så fina kläder så jag tänkte att jag lägger upp en bild på hur jag såg ut.
    Det var roligt, för vi var vid hamnen och köpte glass. Och folk stirrade på mig, som vanligt. Men nu stirrade verkligen ALLA och de stirrade jättemycket, särskilt när jag satte mig ner på marken framför bänken och åt glassen istället för på själva bänken som alla andra.
    Det verkade som att de aldrig hade sett något liknande, om det var färgen på håret eller kläderna eller beteendet som fick alla att stirra så förbannat vet jag inte, men roligt var det i alla fall.
    Sånt tycker jag är roligt.

Imorgon ska jag, min syster och tre vänner köa i sju timmar utanför Uppsala slott. Vi ska sitta på filtar och äta mat och blåsa såpbubblor och antagligen tagga satan, för vi ska se Kent. VI SKA SE KENT. Har redan gjort det en gång, men det var så fruktansvärt bra och helt otroligt magiskt så jag känner att jag skulle kunna se dem om och om igen. Risken är väl då att magin försvinner..

Vi ska i alla fall se dem.
    Och just nu är jag inte alls taggad. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?!
    Jag förstår som inte riktigt någonting.
    Men är inte särskilt taggad på någonting just nu.
    Mycket bilder ska det i alla fall tas. Hoppas att jag får några bra bilder på själva bandet också inte bara en massa bilder innan själva konserten.

Tar egobilder. 
    Pratar med Isak på skype.
    Lyssnar på Kent.

Printscreen är för folk som inte har kamera.

Vi lekte pyromaner lite grann. 
    Jag och den där pojken på bilderna.
    Men det var en ful bibel. INGEN skulle gissa att det var en bibel om man inte sett framsidan. Jag svär. Och den bar inte precis på några vackra minnen.

På lördag ska jag se Kent. KENTKENTKENT. PÅ LÖRDAG.
    Jag försöker tagga, men det går lite halvdåligt.
    Förstår inte varför..?

Söndag, måndag, tisdag, onsdag spenderas med den där på bilden där uppe.
    Blir nog fint.

.

Var till stan idag väldigt snabbt och hämtade lillasyster vid tåget, nu när hon har kommit hem från att ha varit i norrland i några dagar känner jag att jag faktiskt har saknat henne. FAKTISKT! Helt otroligt.
    Var in på Myrornas med familjen också, köpte ett nätlinne, en Green day-skiva som jag inte hade och ett par converse, antagligen fake men sköna var de.
    Imorgon ska jag träffa min fina vän igen och sen på onsdag ska jag även träffa en vän. Massa vänner, bättre än inga vänner!

Lyssnar på metal. Har gått från Kent till detta.
    Lyssnar mest på Cedron och Domarringen.
    http://cedron.bandcamp.com/
    http://domarringen.bandcamp.com/
    Vet att jag redan har länkat till Domarringens bandcamp men kände att jag måste göra det igen.
    För de är så fruktansvärt bra.
    Och som sagt, om inte annat, läs texterna.

Fotoinspiration.

Domarringen.
    Deras sida på bandcamp: http://domarringen.bandcamp.com/

Hade en fin dag igår, haft en fin dag idag.
    Blir glad, blir förvirrad, förstår ingenting.

Gå in på Domarringens sida på bandcamp, snälla. Även om man inte gillar metal kan man läsa texterna och känna igen sig i allt som Sebbe skriver.

Såhär såg det ut i början av sommaren. Första sommarlovsdagen. Det känns som att det var så fruktansvärt längesedan men det var för lite mer än en månad sedan. Sommaren har gått fort, snart är den över.

Tog faktiskt tag i saker som jag skulle göra imorse, städade rummet, duschade, bäddade sängen. Skulle ha behövt göra alla dessa saker för ett ex antal dagar sedan egentligen..
     Igår rakade jag även benen - jätteviktig information - men jag kom då även fram till att det ska jag aldrig mer göra. Inte de närmsta månaderna i alla fall. Tog en halvtimme och nu har det redan börjat växa ut igen. Varför gör man sig det besväret ens?

Nu ska jag fortsätta att göra absolut ingenting i väntan på min vän. 
    Heido.

Sömnlösa nätter.
    Jobbiga nätter med alldeles för mycket tankar.
    Borde kanske egentligen bara lägga mig och sova.
    Men det är svårt när man inte är trött.
    Varför skriver jag ens här.
    Det är frågan.